step away from the internet

Vill så gärna skriva nåt här men hur mycket jag än försöker så har jag tamejsjutton inget att skriva om. Int ett skvatt nä! Allt som händer är för ointressant för att skriva om, när det ens händer nåt. Mest händer skolångest men det vill jag inte skriva om för då faller jag in i djup depression och virvlar runt i sorgens dimmor resten av livet. Herregud, jag vet inte ens vad jag skriver längre, måste fylla ut med poetiska inslag bara för att det ska finnas nåt att läsa. Så att ni kan förstå hur mina känslor kränger runt som ett stormande hav när jag tänker på aulans öppna dörrar och att bli mottagen av en rektor med dålig andedräkt och svettlökar ner till naveln.........
 
Det kan ju bli kul att börja skolan. Så säger jag varje år och varje gång slutar det bara med att vi börjar året med nåt slags grupprojekt eller nåt annat som får mig att vilja kaskadkräkas överallt.
 
ÄSCH. POSITIVITET. GLÄDJE. IVRIGA KÄNSLOR SOM VIRVLAR RUNT I HIMLAVALVENS ROSTIGA GURKOR. Dags för Emelie att avsluta detta nu känner jag, ja.
 

Kommentarer
Postat av: Morfar

Men herregud Emelie! Är det inte himlastormande att få susa runt runt bland lastbilar och andra felparkerade fordon och att därefter åka hem för att göra en djupdykning i teoriboken.Lyllos dig!

2012-08-20 @ 15:44:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0