Idag är min klass på vandring ute i skogen men det är inte jaaaaag. Är lättad att jag inte kunde följa med pga min förkylning eftersom jag inte äger 50% av sakerna som stod på packningslistan. Om jag hade följt med så hade jag fått gå i genomblöta converse, sovit på golvet, och haft alla saker i en sån där resväska som man rullar och rullat den genom mossa och lera, kissiestyle. För att inte tala om att jag hade dött av utmattning och hosta. Gick till affären tidigare och var helt slut när jag kom hem, och då pratar vi om knappt 200 meter fram och tillbaka. Sånt som händer när man ligger i sängen i 5 dagar.

 

Förresten är jag med i Arbetarbladet idag. Jag har inte Arbetarbladet så jag har inte kunnat titta än men hittade den här bilden på Theres blogg.

 

 

Imorgon åker alla i min klass till Stockholm och jag får inte följa med. BARA JAG. Ne okej, jag och några till. Bara för att vi har ett filmuppdrag i Gävle imorgon som är exakt samma som vi gjorde den här tiden förra året och åh vad orättvist det är. Vi fick biobiljetter för det i alla fall så jag är inte bitter. Vem försöker jag lura, klart jag är bitter. Jag tänker se en jättebra film för den biljetten. Jag vet inte vilken ännu, men någon som är värd mer än en resa till Stockholm. Jag tänker gå till SF och kräva 3D-glasögon med diamantbågar, popcornhink i äkta guld och champagne med det.

 

Nästa vecka ska vår klass på vandring. Vi ska vandra flera mil och det känns inte riktigt som min grej. Har väldigt svårt för det här med att kissa i skogen osv. Det är såna här gånger man önskar att man var kille, bara att ta ut den och köra liksom. Fast det kan ju bli kul att vandra, även om jag aldrig har gjort nåt liknande förut. Det blir ett äventyr med mossa i öronen och regnvatten i skorna. Fast det är just det här med att kissa i skogen. Det skulle kunna vara nog för mig att låta bli att följa med bara för jag är så pass löjligt bekväm av mig. Om jag följer med så måste jag köpa nya skor. Och gummistövlar. Och en bra jacka. Och en sovsäck. Alla saker som man inte äger när man inte är outdoorsy. Saker som jag bara kommer använda en gång. Dedication.

 

 

Bild från tidigare idag då jag var arg för att det regnade på mig.

Sitter ensam med min lärare i en datorsal och är oälskad. Jag ska snart ha psykologi och det är löjligt många i min psykologiklass som gick på Engelska Skolan och det blir så skumt för det känns som att man borde säga nåt men man känner ju inte varandra så det blir konstigt. Får högstadieflashbacks som inte uppskattas eftersom högstadiet var the worst. Jag var awkward och blyg och allt det där som jag är än idag, men hundra gånger värre. Bara av att se de som gick där så blir jag påmind om högstadiekänslan. Dör av pinsamt osv.

 

Bortsett från mina flashbacks så verkar psykologi roligt faktiskt. Känns konstigt att vara taggad på ett skolämne.

 

 

Här är jag och nån tjej vars bild av nån anledning hänger på väggen i klassrummet eftersom hon är mitt enda sällskap.

Jag såg exakt ut som blobfishen på bilden i förra inlägget på bylinebilden idag. Jag har också insett att jag faktiskt har samma huvudform som en blobfish. Vi har mycket gemensamt jag och den där fisken, på wikipediasidan står det "it is rarely seen by humans". Precis som mig så gömmer den sig för mänskligheten och simmar runt på havets botten med sitt konstiga huvud och sura min. Jag känner att jag har embraceat min inre blobfish idag. Det har varit en bra dag.

 

Denna kvällen lider jag av extrem frustration. Vi ska fotas för Prima imorgon och de bilderna kommer vara med i Arbetarbladet en dag i veckan i ett helt år, så jag har haft total klädpanik. VAD HAR MAN PÅ SIG LIKSOM. Jag älskar att ha fina kläder på mig men hatar att välja dem. Om jag kunde så skulle jag anställa någon som gjorde det åt mig, men det får vänta tills jag blir känd och rik.

Lyckades välja till slut, eller ja, mamma sa vad hon tyckte och då blev det så. När det gäller kläder litar jag mer på andra än mig själv pga handikappad när det gäller kläder och smink osv.

 

Inte för att det spelar så stor roll då det ändå oftast slutar med att jag ser ut såhär på bild:

 

IDAG KÖRDE JAG I RIKTIG TRAFIK FÖR FÖRSTA GÅNGEN. Trodde att jag skulle döden dö men det gick bra, både jag och morfar överlevde. Dessutom tankade jag. Det var det lättaste nånsin, sätt i pumpen och låt den sitta där. Priset var däremot inte det lättaste, halva studiebidraget hade gått åt om jag skulle ha betalat. Man kan liksom köpa sex portioner kyckling med jordnötssås för de pengarna. Inte för att jag räknade ut det.

 

 

Ljuset i köket fick mig att se ut som Jesus. Jag är er frälsare, prisa mig.

 

Mitt hår är stort idag. Det kan vara för att mitt balsam är slut och jag var tvungen att använda något väldigt shady balsam som har stått i badrummet i ett år och som skummade sig på ett väldigt tvivelaktigt (var tvungen att google översätta 'questionable', this is what my life has come to) sätt. Dessutom tunnade inte min frisör ut mitt hår senast jag var där. Vet ni vad som händer när frisören inte tunnar ut mitt hår? Detta händer. Det blir stort och jobbigt och inte bra.

 

Jag har inte bara en dålig hårdag idag, jag har en dålig dag överhuvudtaget. Ingenting känns bra. Allt är bajs. Vill kasta saker. Vill ta studenten. Åh, vad jag vill ta studenten. Ångesten av att inte veta vad jag vill göra efter studenten är svinjobbig, men jag känner mig så klar med skolan nu.

Förlåt men Bilbo är det gulligaste i världen och ni får helt enkelt leva med det.

 

Ikväll såg jag Brave. Dog vad bra den var. Dog också återigen över hur mycket jag älskar 3D, dock att det som glasögonorm inte alltid känns helt coolt att sitta med 3D-glasögon ovanpå vanliga glasögon, men det är så värt det. Särskilt i en sån här film där 3D faktiskt gör filmen bättre. I vissa filmer behövs det inte överhuvudtaget, Tintin till exempel, den hade varit 100 gånger bättre utan 3D.

 

Älskar också att det inte fanns någon prins med i filmen. Det var en prinsessa och det handlade om henne. Punkt. Ingen prins kom och räddade henne på slutet. Älskar det. Antagligen för att jag är singel, har alltid varit och kommer säkert alltid vara pga sinnesrubbad och livrädd för commitment. Precis som Merida.

 

Ååååh, vilken dag jag har haft. Har varit ledsen, sen glad, sen irriterad och sen glad igen. Ledsen har jag mest varit för att Wilma avlivades igår, och samtidigt som det var rätt sak att göra så känns det sorgligt och framför allt tomt. Hon var ju liksom här i 5 år och spatserade runt och skrämde livet ur alla, men trots det så var hon finast. Om inte Bilbo hade bott här nu så hade mitt lilla katthjärta gått i kras helt men han tröstar lite i alla fall.

 

Imorgon är det fredag och jag ska inte till skolan. Jag ska till Arbetarbladet med Prima för att prata om praktik och sen har jag fått order av min lärare att komma till Spegeln och gå på Exit filmfestival. Ber till gud att det inte bara ska vara dåliga filmer. Då blir det 4 timmar sova i mörkret, vilket inte låter så dumt när jag tänker efter.

 

 

Kan tänka mig att folk som går in på min facebooksida drar slutsatsen att jag är kraftigt psykiskt instabil. De har kanske rätt i det.

Idag har jag avnjutit morotskaka, insupit kultur, lyssnat på dålig hip hop och oroat mig över den fire hazard som lyskvällen i Gävle utgjorde. Känner mig poetisk och djup ikväll. Funderar på att koka en kopp te och sätta mig i nåt *myzigt hörn* med en filt och läsa en bok, men jag hatar te och läser helst inte om det finns wifi i närheten. Och så är jag allergisk mot filtar. Sväller upp överallt om jag kommer inom 10 meters radie av en filt.