Idag på spanskan bakade vi spanska kakor i hemkunskapssalen. Vår grupp fick baka en spansk sockerkaka. På SO:n kom ms Everlönn in med kakorna och så fick vi sitta där och äta och smaka lite av varann. Maddes grupps kaka var godast, vår smakade så mycket citron att jag fick rysningar. Det var sådana där sliskigt spanska kakor, och sötsaker är inte min smak. Det ska vara salt. Fast helst inte salt sockerkaka, är inte alltför säker på att det skulle smaka rätt...

Jag skulle vilja citera något smart som ms Viklund sa idag - "matte är ett onödigt ämne". Hör ni hur genialiskt det är? Det är det klockrenaste jag har hört någon säga på länge. Fast jag tycker att syslöjd är det ALLRA onödigaste ämnet. Jag menar, vad ska man göra med de kunskaperna liksom? Och så var ms Engvall där också, jag tror inte att jag har tänkt på hur mycket jag saknar att ha henne i SO. Hon känns så äkta och engagerad. Visst, ms Viklund är jättebra, så mycket bättre än de flesta andra lärare. Men det är något med ms Engvall, hon är liksom... glad.

Har ni någonsin varit med om att ni har gått förbi någon som verkligen glor? Som inte tar bort blicken hur mycket man än glor tillbaka. Det hände mig idag. En kille i 30-årsåldern som stirrade så att ögonen höll på att ploppa ut. Det är så obehagligt. Efteråt så känns det som att man har något i ansiktet eller att håret ser ut som ett piggsvins röv. Och två dagar i rad gick jag förbi en tjej vid skolan som kanske var i 20-årsåldern... hon såg ner i backen som en galning när man gick förbi henne. Det känns ju inte heller så bra, då känner man sig ignorerad. Det bästa är om man bara byter blickar en gång och sedan skiter i varandra. Inte stirra, inte ignorera. Titta i typ två sekunder. Sedan ska man sluta. Man kan inte titta hela tiden, det blir bara obehagligt.

Nu ska jag nog lyfta på arslet och koka nudelsoppa.

/ Emelie ♥