Jag har haft nervryckningar i ögonlocket i en vecka. Jag blir GALEN. Helt plötsligt halveras mitt synfält och ögat börjar ha rave för sig själv och det finns inget jag kan göra åt saken. Så fort jag har nämnt det så har Gustaf skrikit rakt ut "DET ÄR ETT TECKEN PÅ STRESS!!!!" och jag vet inte vad jag är stressad över. Kanske att jag inte har kommit på ett PA till trean än eller att jag inte har någon APU-plats eller att jag tar studenten nästa år och inte vet vad jag ska göra med livet eller att jag kommer att vara ensam för evigt ELLER VAD TROR NI? Mitt öga ploppar ut snart.