Det finns en plats som är mörkare än alla andra platser. En plats så ond, så hemsk, att till och med de bästa av oss gråter av dess åsyn. En viss sal, full av oljud, med illaluktande bruna sörjor och spilld mjölk på golvet. Det är en mörk plats vi alla kallar matsalen. För att det är en sal........med mat.

 

Jag HATAR matsalen och av någon anledning hyser jag ett särskilt starkt hat gentemot Borgis matsal. Den för liten så det är alltid trångt och hemskt och alla äter av någon underlig anledning alltid samtidigt. Sedan är det den här grejen med att vara tvungen att trängas med alla elever som inte går media. Vi på media är typ undangömda i en egen byggnad tillsammans med fordon (cringe) så man ser nästan aldrig de coola barnen på SPID osv. Förutom i matsalen. ÅNGEST.

 

Förutom det är maten 9/10 gånger antingen överkokt/underkokt/kall/smakar anus. Jag får ofta dåligt samvete när jag klagar på skolmaten för vi får liksom mat i skolan, vilket man i de flesta länder inte får, så jag känner mig som en otacksam, bortskämd, översvensk femåring. Men ärligt talat så skulle det kunna vara så mycket bättre. Idag fick vi till exempel nånting som såg ut som hundmat men som faktiskt smakade tacohundmat så det var ändå helt ok jämfört med hur det hade kunnat smaka.

 

UGHUGHUGH. Idag var jag alltså i skolan för första gången på fem dagar MÄRKS DET? Hahahaha skjuuuuut miiiiiig. Jag vill klaga och kasta saker. Jag somnade när jag kom hem pga jättetrött. Blir utmattad av det faktum att jag måste skriva en vetenskaplig uppsats och en slutuppgift till texten och jag har inte börjat med något av det. JAG VILL BARA TA STUDENTEN NU OKEJ. Jag vill att det ska vara över så att jag kan börja bearbeta ångesten av vad-ska-jag-göra-med-mitt-liv-var-ska-jag-ta-vägen-herregud, för jag vet att den kommer komma och jag vill bara ta tag i den nu på en gång istället för att gå runt och vänta på den.